Analyserna har utförts efter flera spår, baserat dels på en ny sammanställning av regnstatistik och dels på en uppsättning klimatscenariodata. Övergripande analyser har gjorts baserat på det samlade innehållet i den databas som byggdes upp i projektet. Ett flertal olika klimatscenarier har använts för att belysa vilka osäkerheter som finns.

Kanske läsaren här i sammanfattningen väntar sig ett definitivt svar på frågan: Hur blir det nu med de häftiga regnen i framtiden? Hen kanske blir besviken på fortsättningen, eftersom det fortfarande efter detta projekt råder vissa osäkerheter.

Innehållet i databasen med regnstatistik analyserades, och de mest intressanta prediktorerna för att förklara geografiska skillnader i regnintensitet visade sig vara sommarmedeltemperatur, sommarnederbörd och index över atmosfärens stabilitet (s.k. K-index) samt höjden över havet.

Ett matematiskt samband togs fram, där förenklat sommarmedeltemperatur och sommarnederbörd ingår som variabler. Denna formel tillämpad på ett klimatscenario gav för Sverige som resultat att den dimensionerande regnintensiteten (10-årsregnet) ökar i stora områden med omkring 10 procent för varaktigheterna 10 min, 1 h och 1 dygn. För stora delar av Syd- och Centraleuropa: en minskning med omkring 10 procent eller mer från perioden 1961–90 till perioden 2071–2100.

Klimatsignaler (förändringar inom klimatscenariodata mellan en kontrollperiod och framtiden) togs fram för 5 utvalda svenska orter baserat på sammanlagt 11 olika klimatscenarier. Resultaten kan grovt sammanfattas med att säsongstemperaturen fram till slutet av seklet ökar mest vintertid (3–5 °C), minst under sommaren (2.5–3 °C ). Intensiteten hos häftiga regn sommartid förutspås generellt öka med 10–15 %, men spridningen mellan olika scenarier är mycket stor (från oförändrad intensitet upp till en ökning med mer än 40 %).

Bara sett till temperaturförändringen – där är de olika scenariobeskrivningarna mer överens – och luftens vattenhållande förmåga (och därmed indirekt av extremregnens intensitet) kan man vänta sig att finna en 7-procentig ökning per grad uppvärmning. En analys av svenska observerade regndata visade att så var fallet. Dessutom fanns en antydan om att litteraturuppgifter att ökningstendensen för de mest extrema tillfällena blir större över ett tröskelvärde för dygnsmedeltemperaturen (på omkring 12° C), också gäller för svenska förhållanden.

I rapporten redovisas också några tillämpningar av urbanhydrologisk karaktär och framskrivningar betr. tillskottsvattenmängder i avloppssystem, tillrinning till avloppsverk och bräddningar. Klimateffekten på avloppvattnets temperatur beskrivs också, vilken till skillnad från övriga faktorer generellt går i gynnsam riktning och kan vara av betydelse för planering av framtida processlösningar.

Sökord: Klimatförändring, regnintensitet, intensitet-varaktighet, urban hydrologi, dimensionerande regn